periodiskasytemet

Sammanfattning om periodiska systemet

Om man skriver atomer med samma antal elektroner i skalet under varandra det kallas för grundämnenas periodiska system. Periodiska systemet kallas även för grundämnenas ordning. Det vissa varje ämne och element enkelt och tydlig.

Den första versionen av periodiska systemet uppställdes av Dmitrij Mendelejev

under 1800- talet. Om man hittar nya grundämnen då sätter man det i periodiska systemet.

Man har nu hittat 91 grundämnen i naturen men det finns vissa i laboratorier. I periodiska systemet finns också atommassan för varje atomslag. Atommassan som anges är ett medelvärde för de olika isotoper av atomslaget som finns i naturen.

De vertikaler raderna i det periodiska systemet kallas för grupper och de horisontella raderna kallas för grupper.

I ett periodiskt system grundämnena inom en grupp har liknande egenskaper och i en period har grundämnena lika många elektronskal.

Exempel för några grundämnesgrupper

Grundämnena i den första gruppen har atomer med en enda valenselektron. De reagerar mycket lätt med andra ämnen och därför kan vi inte hitta de i ren form i naturen.

Vi kan hitta väte ut i naturen i form av vätgas.

Natrium reagerar mycket lätt med vatten än litium. Kalium reagerar jätte kraftigt med vatten att det kan börja brinna. Kalium i jonform är ett viktigt växtnäringsämne.

Grundämnena i den andra gruppen har atomer med två valenselektroner. Alla i den här gruppen är metaller och de reagera lätt med andra ämnen. Man kan inte hitta de i naturen. Det reagerar inte lätt med vatten men det reagerar häftigt med syror under vätgasutveckling.

Magnesium är en smidig metall, det kan antändas lätt i luften. Magnesium ingår bland annat i klorofyll och det är ett viktigt spårämne.

Kalciumjoner ingår i många salter till exempel kalksten och vägsalt. Kalcium bygger upp skelettet och man behöver kalcium till kroppen, tänder och håret osv.